Ingvor Jerlovs tal på hexameter

vid gubbskivan den 7 maj 1956
 

Avskedets stund nu är inne, avsked från lärare, skolan,

tiden då vettet blev plantat, reglerna hållna med motstånd,

oron på morgonen borta: Är månne bakdörren öppen?

Sitter hon där och gnisslar? Blir det nu uppskrivning åter?

Läxor och stilar var maran,   växlade löjet och tårar.

Visst var det dunder och brak ibland uti R IV´s klassrum.

Väl var det svårt att på raster ut genom porten försvinna.

Stormade, rasade den som   var satt till att R IV leda.

Vreden försvann dock snabbt, ty uppsåtet var ej av ondo.

Slutspurten kom i våren den kalla; nattlampor brunno.

Nu blev det tydligt och klart att fliten är framgångens moder.

Vita mössan är vunnen. Andra dagar nu stunda.

Skolflickan, skolgossen finnes ej mera. Fram för oss träder

unga kvinnan, unge mannen. Ansvar och plikter bli edra.

Ära, bedrifter är ungdomens drömmar, men ej må ni glömma:

Strävan till sanning och rätt adlar en aldrig så ringa.

Målet skall vara att sanna och helgjutna människor bliva. –

Innan er plikterna tynga, njut av den flyende stunden.

Njut som aldrig ni njutit; väl är er unnad den glädjen,

även att väcka en trött lärarinna arla en morgon.

Minnena glada stå kvar och kunna ej tagas ifrån oss.

Tag dem tillvara! De sprida sitt skimmer till gråare dagar.

R IV, lycka och framgång, glädje jag önskar er alla!