Boys don´t cry
Regi: Kimberly Peirce
Manus: Andy Bienen, Kimberly
Peirce
Skådespelare: Hilary Swank, Chloë Sevigny, Peter Sarsgaard m
fl
Om filmen:
"Boys don´t cry" är baserad på en sann historia om
Brandon/Teena som genomgick en könsidentitetskris men straffades av
fördomsfulla "rednecks". Brandon/Teena (Swank) lever ett stökigt liv med
stölder på sit samvete. Hon träffar några ungdomar på en bar och följer
med dem till Falls City i Nebraska och träffar deras gäng som är något på
glid. Hon har lindat brösten, klippt sig i killfrisyr och uppträder som en
kille. Teena blir snabbt "en kille i gänget" och inleder ett förhållande
med en av de mest populära flickorna i det lilla samhället och gänget,
Lana (Sevigny). Hela omgivningen charmas av Brandon/Teena men när det
avslöjas att hon inte är den unge man som hon utger sig för att vara
straffas hon hårt.
De medverkande:
Swank har spelat teater sedan hon var nio år.
I filmsammanhang har hon bl a medverkat i "Buffy the vampire slayer" och i
avsnitt av "Beverly Hills, 90210". När Swank kom till audition för rollen
som Teena visste Peirce omedelbart att hon var rätt person för rollen p g
a hennes fysiska drag och intagande leende. Swank växte upp i Lincoln,
Brandon/Teenas hemstad men hade aldrig hört talas om historien innan hon
kom i kontakt med produktionen. Sevigny har medverkat i "Kids", "Gummo"
och "Julien donkey-boy". Hon anses som den nya drottningen av amerikansk
undergroundfilm.
Genre:
Drama med verklighetsbakgrund.
Liknande filmer:
"Krigarens själ", för känslan av frustration
och maktlöshet som åskådare.
Nyckelreplik:
"My name is Brandon..."
Längd:
114 min
Slutgiltigt omdöme:
Regissören Peirce hörde talas om fallet
Brandon/Teena ett år efter händelsen, 1994, och åkte då till Falls city
för att intervjua inblandade personer (däribland Lana) och besöka de
platser där hon befunnit sig. Hon hade en hel del material att tillgå när
hon startade sin film om Brandon/Teena, vilken blivit något av en ikon för
frihet, styrka och glädje. Trovärdigt, engagerande, tragiskt och
upprörande om en människas försök att leva som hon själv vill men inte
accepteras av sin omgivning p g a fördomar.
Ronny Mattsson
The Ninth Gate
Regi: Roman Polanski
Manus: Enrique Urbizu, John
Brownjohn
Baserat på romanen "El club dumas" av Arturo
Pérez
Skådespelare: Johnny Depp, Frank Langella, Lena Olin, Emmanuelle
Seigner m fl
Om filmen:
Dean Corso (Depp) är en bokdetektiv med en väl
utvecklad förmåga att spåra rariteter och äldre böcker. Boris Balkan
(Langella), är en förmögen och fanatisk samlare av litteratur om djävulen.
Corso får i uppdrag att undersöka om Balkans exemplar av "The ninth gates
of the kingdom of shadows" är det autentiska verket som djävulen själv
författat. Boken finns i tre exemplar runt om i världen så Corso beger sig
iväg för efterforskningar. I spåren av dessa sker mord och Corso upptäcker
att han inte kan lita på någon. Liana Tefner (Olin), änka till mannen som
en gång ägt Balkans exemplar av boken, visar sig vilja ha tillbaka den
till varje pris. Plötsligt upptäcker Corso att han får beskydd av en
mystisk kvinna (Seigner). "The ninth gate" har "vanlig" biopremiär den 26
november.
De medverkande:
Johnny Depp är en av 80-talets "bratpack
skådespelare" som lyckats bäst i internationella sammanhang. Han har visat
en stor bredd som skådespelare, vilket genererar i att han undvikit att
fastna i ett fack. Frank Langella har varit verksam som aktör i 40 år och
bl a medverkat i Adrian Lynes "Lolita" och Steve Buscemis "Trees lounge".
Svenske Lena Olin slog igenom internationellt som Sabine i Philip Kaufmans
"Varats olidliga lätthet". Hon har sedan dess agerat i bl a Ingmar
Bergmans "Fanny & Alexander" och "Romeo is bleeding". Emanuelle
Seigner togs 1985 under Polanskis beskydd och har bl a medverkat i
Jean-Luc Godards "Detective", Polanskis "Frantic" och "Bitter moon".
Genre:
Thriller-skräckis
Liknande filmer:
"I rosens namn"
Nyckelreplik:
"De här fyra originalvolymerna av Don Quiote är
inte särskilt värdefulla..." -Corso visar sitt entreprenörskap
Längd:
2.13
Slutgiltigt omdöme:
Polanski lyckas bygga upp en effektiv
stämning och skådespelarna sköter sig. "The ninth gate" är 2 timmar och 13
minuters flykt från verkligheten. Längre än så stannar inte filmen i
medvetandet. Borta är Polanskis mästerlighet som han visade prov på i bl a
"Repulsion", "Rosemarys baby", "Chinatown" och "Hyresgästen". Polanskis
16:e film är följdaktigen en relativt ordinär thriller med skräckinslag.
Ronny Mattsson
Twin falls Idaho
Regi: Michael Polish
Manus: Mark Polish, Michael
Polish
Skådespelare: Michael Polish, Mark Polish, Michele Hicks, Jon
Gries, Zelda Rubenstein, Mickael Katt m fl
Om filmen:
Den prostituerade Penny (Hicks) får ett jobb och
beger sig till ett skabbigt hotell. Kunden heter Francis Falls (Mark
Polish) och det visar sig att han har en siamesisk tvilling*, Blake
(Michael Polish). Penny blir smått chockad och avviker innan något intimt
umgänge påbörjats. Hon glömmer sin väska och tvingas återvända och finner
att Francis har fått influensa, vilket inte endast påverkar honom själv
utan även brodern. Det påverkar dessutom Penny som får moderskänslor och
hjälper dem. En vänskap påbörjas och Penny blir förtjust i Blake, vilken
är den som har starkast fysik och därför är ytterst viktig för Francis
överlevnad.
De medverkande:
Tvillingarna Polish har sedan barnsben varit
fascinerade av siamesiska tvillingar och film. Nu har de kombinerat sina
intressen i "Twin falls Idaho". De har tidigare gjort kortfilmen "Under
the dog".
Genre:
Drama
Liknande filmer:
Kan inte minnas någon annan fiktiv film som
kretsar kring ett siamesiskt tvillingpar.
Längd:
110 min
Slutgiltigt omdöme:
Sevärt och gripande drama med originell
infallsvinkel. Trovärdigheten känns stor när bröderna "interagagerar" och
deras samspel är synkat så till den grad att man tror att de är siamesiska
tvillingar i verkliga livet. Historien, som annars kretser kring närhet,
sorg, kärlek och otolerans mot annorlunda människor blir med förstärkning
av infallsvinkeln starkt, trovärdigt och gripande. Extra plus i kanten för
cameorollen av Zelda Rubinstein (dvärgkvinnan "Tangina" i "Poltergeist")
samt bra soundtrack. En synnerligen lovande långfilmsdebut från
tvillingarna Polish.
*uppkomsten av siamesiska tvillingar sker en av ca 60.000 födslar.
Chang och Eng, några av världens mest kända exempel, levde tills de var 63
år, hade separata fruar och 22 barn tillsammans (de omnämns även i "Twin
falls Idaho").
Ronny Mattsson
Krigarens hjärta
Regi: Ian Mune
Manus: Alan Duff
Skådespelare: Temuera
Morrison, Rena Owens, Clint Eruera, Nancy Brunning mfl
Om filmen:
I "Krigarens själ" av Lee Tamahori (-94) lämnade
Beth Heke (Owens) sin man Jake (Morrison), dottern tog livet av sig och
resten av barnen följde med mamman p g a hans enorma temperament och
destruktiva läggning. I "Krigarens hjärta" fortsätter familjedramat, nu
med fokus på Jake och relationen med hans enda kvarvarande barn Sonny
(Eruera). Den äldste sonen Nig dör i ett gängbråk, dottern har tidigare
hängt sig och Jakes nya flickvän lämnar honom efter att han än en gång
låtit "näven tala". Sonny ger Jake skulden för all tragik som hänt
familjen och infiltrerar sig i ett av gängen för att ta hämnd för broderns
död. Jakes liv trasas sönder och han börjar fundera kring vad som är
orsaken till hans trassliga relationer. Han får hjälp på traven av ett
brödrapar som får honom att börja tänka i andra banor. "Krigarens hjärta"
bygger på Alan Duffs roman "What becomes of the brokenhearted?", vilken
1997 tilldelades Montana-priset.
De medverkande:
Temuera Morrison betraktas idag som en av Nya
Zeelands ledande skådespelare och har medverkat i allt från "The island of
dr Moreau" till "Barb Wire". Han var även rådgivare vid Jane Campions
"Pianot" och kommer inom kort att figurera i "From dusk ´til dawn: The
hangmans daughter". Morrison lärde sig dansa en traditionell maorisk dans
för att kunna bygga upp den enorma aggressivitet som hans rollkaraktär
krävde. Om Jake fanns på riktigt skulle han lugnt dubbelspöa skiten ur
nuvarande tungviktsmästaren i boxning! Clint Eruera är debutant och har
tidigare genomgått teaterlektioner vid Northland Polytechnic.
Skådespelarprestationerna känns, trots nedanstående omständigheter kring
berättelsen, väl genomförda och övertygande.
Genre:
Misär-action-drama
Liknande filmer:
"Mad Max III - Return to Thunderdome", "Lone
wolf MaQuade", "Death Wish" och nån av Ken Loachs diskbänksrealistiska
filmer.
Nyckelreplik:
"Jag blir bara så jävla förbannad..."
Längd:
103 min
Slutgiltigt omdöme:
Nja. Uppföljaren till "Krigarens själ"
fokuserar även den kring Nya Zeelands etniska minoritet, maorierna*, och
deras hårda levnadsvillkor. Ett utrymme skapas för att man ska få
förståelse/sympati för Jake, men alltför mycket energi har lagts ner på
gängen med sekvenser som i det närmaste kan liknas vid den tredje Mad
Maxfilmen med Tina Turner i rollen som banditdrottning. Jakes psykologiska
utveckling och insikt känns inte genomarbetad nog och gängens inblandning
blir mest ett spekulativt inslag för att eventuellt locka till sig en mer
drama-actionintresserad publik. Just därför blir filmen inte riktigt
trovärdig och en aning platt. Om "Krigarens själ" var en välriktad och
stenhård pungspark blir uppföljaren endast en halvtaskigt blandad drink.
* 1840 blev Nya Zeeland en brittisk koloni och det infödda, polynesiska
maorifolket behandlades under ett 30-tal år ytterst hänsynslöst. Från
1860-talet ökade den brittiska invandringen.
Ronny Mattsson
The Blair Witch Project
Regi: Daniel Myrick
& Eduardo Sanchez
Manus: Daniel Myrick & Eduardo
Sanchez
Skådespelare: Heather Donahue, Joshua Leonard mfl
Om filmen:
The Blair Witch Project kan väl inte ha undgått så
många. Genom en otroligt skicklig PR-kampanj har man lyckats sälja filmen
utan några större medel. Man har låtit Internet och annan hype jobba som
en hel reklambyrå. För den som missat det, så handlar filmen om tre
ungdomar som ska göra en dokumentär om häxan i Burkittsville, Maryland. De
beger sig ut i skogen för att filma och finner sig sedan jagade av något
okänt och mystiskt. Hela poängen är att man aldrig vet riktigt vad det är
som jagar dem och allt man ser är ungdomarnas rädda ansikten. Man får
själv fantisera. En annan poäng är också att filmen i förtexterna sägs
vara gjord på det material som de tre ungdomarna lämnade efter sig. Det är
lite skojigt. Jag tycker också att det har lyckats mycket bra. Det innebär
flera luckor i filmen som man själv får fylla i.
De medverkande:
Den allmänna hypen som så framgångsrikt burit
filmen låter bland annat berätta att skådespelarna blev uppskrämda under
filminspelningen och att det aldrig riktigt visste vad det gick ut på.
Antingen stämmer det eller så är skådespelarna väldigt duktiga. Deras
ansikten är hela tiden i bild och förmedlar rädslan. De gråter och skriker
på ett ytterst trovärdigt sätt med snor och dregel och uppspärrade ögon.
De är dessutom okända sedan tidigare och använder sina riktiga namn i
filmen vilket ger ytterligare trovärdighet.
Genre:
Docu-horror
Liknande filmer:
Filmen har en ganska tydlig dogme -95 anda i
filmspråket och genom att vara en fake-dokumentär som handlar om
obehagliga saker har den viss likhet med "man bites dog".
Nyckelreplik:
"I´m very scared and I want to go home..."
Längd:
1.22
Slutgiltigt omdöme:
När man har lyckats så bra med en
PR-kampanj som man har gjort här, är det alltid stor risk att publikens
förväntningar blir lite grusade. Och det är just vad som händer. I början
liknar filmen mest några studenters filmade skogstur, vilket det ju också
är. Slutet av filmen är egentligen den enda otäcka delen och just när man
börjar ryckas med är filmen slut. Kanske skulle regissören ha övergett sin
princip någongång och då låtit det bli riktigt spännande. "The Blairwitch
project" är väl värd att se, men man ska inte förvänta sig för mycket. Då
kan den nog bli riktigt bra... (men förvänta er inte det....).
Mats Isfors
Läs mer:
http://www.blairwitch.com/
Hålet
Regi: Tsai Ming-liang
Manus: Tsai Ming-liang, Yang
Pi-ying
Medverkande: Lee Kang-shen. Lin Hui-Chin, Miao Tien mfl
Om Filmen
Filmen "Hålet" är en dystopisk historia i en ganska
snar framtid. Inför milleniumskiftet regnar det ändlöst i en storstad i
Taiwan. Dessutom sprids ett virus som får människor att uppföra sig som
kackerlackor och gömmer sig i mörka utrymmen. Vid ett avloppsfel görs ett
hål i en mans golv och kvinnan unders tak. De upptäcker varandra genom
detta hål. Hela historien bryts dessutom upp av olika sångnummer i
musikalstil med den mycket glamorösa Grace Chang. Historien berättas i ett
otroligt långsamt tempo och den mesta av handlingen förläggs utanför bild.
Dialogen är knapp på gränsen till sällsynt.
Om de medverkande
Både Lee Kang-sheng och Yang-Kuei-mei
känner man igen om man har sett Taiwanesiska filmer tidigare. Lee
Kang-sheng har medverkat i samtliga Tsai Ming-liangs filmer och gör oftast
ett ganska bra jobb. Han är den unga mannen som verkar helt uppgiven och
kontaktlös. Yang-Kuei-mei har tidigare medverkat i Ang Lees film "Eat
Drink Man Woman". Denna gång spelar hon en kvinna, som vissa neurotiska
drag till trots, inte har gett upp och verkar fortfarande försöka föra ett
normalt liv. Båda skådaspelarna använder en lite teatralsk metod där de få
gester som används är ganska tydliga och ibland överdrivna. Dock är dessa
gester som sagt så få att filmen ändå blir minimalistisk även i detta
avseende.
Genre
Genrern måste nog bedömas som drama. Ett väldigt
asiatiskt och stillsamt sådant.
Liknande filmer
Regissören Tsai Ming-liang har ju tidigare
gjort "The River" som har samma långsamma berättartempo och samma
stillsamma handlingsutveckling. I "The River" finns dock en tvist på
slutet som förändrar hela filmen och mycket av förståelsen av den. I
"Hålet" finns inte denna tvist på samma sätt. Istället har den sina
märkliga musikalinslag som skapar en plötslig och lite förvirrande humor.
En film man inte kan undvika att tänka på är Tarkovskys "Stalker" som har
densamma väta genom hela filmen. I båda dessa filmer sitter man och fryser
och irriterar sig på att karaktärerna aldrig riktigt är torra utan
ständigt omgivna av fukt och vatten. I "Hålet" går detta ännu längre
eftersom alla miljöer är så avskalade och alla dialoger så känslolösa att
ryser nästan hela tiden och längtar efter värme och sol.
Nyckelreplik
"....annars kommer det aldrig att lagas."
Längd
95 minuter.
Slutgiltigt omdöme
Fantastisk. Jag hörde flera som beklagade
sig på väg ut från filmen och det var märkligt nog folk som gick under
föreställningen. Men de har fel. Jag vet, för jag har en fil.mag. i
filmvetenskap, och detta är en skitbra film. Jag har dessutom sett den två
gånger nu och tänker rekommendera den för alla jag träffar. Ha!
Mats Isfors
Lortsverige
Om filmen:
I en märkligt nog halvtom salong gick jag alldeles
gratis och såg "Lortsverige". Filmen undersöker hur vi svenskar har det
hemma med städningen och är jättekul. Det hela går ut på att besöka olika
svenska hem och se vilket förhållande man har till städning i det hemmet.
Om de medverkande:
Filmen är gjord som examensarbete på
Dramatiska Institutet och bara en av studenterna själva finns framför
kameran. Hon (jag tror hon heter Tinna Joné och regisserar filmen) är
däremot fantastiskt kul att se på. Hon anklagar snälla människor som
släppt in henne för att ha ostädat och dammigt. Jättekul. De övriga som
medverkar är de stackare som faktiskt släpper in filmteamet som knackat på
dörren för att undersöka hur det står till med städningen i hemmet. De
flesta av dessa är otroligt charmiga och man blir väldigt glad av att se
vanliga människor som berättar om vanliga saker.
Genre:
Undersökande reportage.
Liknande filmer:
Jag tror inte jag har sett så många skojiga
undersökande reportage... Det är dock ganska tydligt en elevfilm och det
finns det ju en uppsjö av.
Nyckelreplik:
"Hej, vi håller på att göra en film om
städning..."
Längd.
25 minuter.
Slutgiltigt omdöme:
Jättebra. Och man har verkligen inget att
förlora på att gå och se den en kväll när den visas gratis på Zita. En väl
spenderad halvtimme. Det enda man kan reta sig på som fattig student är
att DI´s elever verkar ha så mycket resurser att de utan någon större
mening kan hyra en helikopter och susa runt i en stund.
Mats Isfors
Länge leve kärleken
Regi: Tsai Ming-Liang
Manus: Tsai
Ming-Liang
Skådespelare: Lee Kang-sheng mfl
Om filmen:
Regissören Tsai Ming-Liang har tidigare gjort
"Hålet" och "The River". "Länge leve kärleken" handlar om en lägenhet dit
tre personer kommer lite då och då och träffas ibland och ibland inte.
Storyn är inte så viktig. Det är snarare bilderna, känslan och ljuden är
det som är centrala. Temat är isolation och alienation i det moderna
samhället. Här finns också en märklig ensam sexualitet, som ingen riktigt
verkar kunna hantera eller förstå. Allt är naket och vardag på ett
påträngande sätt. Ljudet är dock alltför naket och blir ansträngande och
distraherande.
Genre:
Slomo-drama.
Skådespelarna:
Alla tre roller är väldigt välspelade och allt
verkar på något vis stämma. De verkar alla tre göra i filmen precis som de
gör i verkligheten och det blir så enkelt och bra. Lee Kang-sheng finns
med i både "The River" och "Hålet" och är mycket bra så länge han är
allvarlig. I de mer komiska inslagen faller han igenom lite grann. Kul att
notera att hans karaktär i denna film har samma namn som karaktären han
gör i "Hålet".
Längd:
Ungefär två timmar.
Liknande filmer:
Tsai Ming-liangs tidigare filmer "Hålet" och
"The River" är snarlika, men båda är lite bättre.
Nyckelreplik:
"-Vem är du?"
Slutgiltigt omdöme:
Filmen måste jämföras med de två tidigare
och då håller den tyvärr inte riktigt. Den är mycket bra, men det känns
som om samma poänger, samma karaktärer och samma historia upprepas ännu en
gång. Dessutom har mycket av humorn försvunnit i denna film, även om det
finns några få komiska inslag. Alltså, gå och se den om ni inte kan gå och
se "Hålet" eller "The River".
Mats Isfors
